Sedan den tredje juni har jag haft s.k. sommarlov och varit i Stockholm sen dess. Första veckan låg jag mest inne och kollade på tv och sov. Det var oerhört behövligt att få sova ur sig all stress. Utöver det har jag umgåtts med min mamma och bror väldigt mycket. Jag och brorsan var på hans flickväns systers studentmottagning så jag fick se den söta familjen. Jag har ännu inte kännt mig redo för att umgås med gamla vänner på grund av mina orsaker. Jag känner att jag behöver satsa på mig själv efter den jobbiga perioden jag haft. Jag måste fokusera på att återhämta mig och hitta tillbaka till mig.
Jag har praktiserat en vecka hittills på EU-byrån och det har varit intressant. Jag trivs där och hoppas på ännu en bra vecka. Det känns väldigt givande.
Jag måste ta tag i träningen snart, det har slappats alltför mycket ska jag lova. Det är så svårt när man vant sig vid att vara bekväm dvs. få mammas hemlagade mat, få sova ut, kunna kolla på tv och läsa böcker utan att stressa över annat man måste göra. Det återstår att se när jag orkar ta tag i mig själv igen och göra något vettigt, haha!
Nu till det mer intressanta… Jag är djupt intresserad av en ung herre. Ingen har någonsin verkat vara så uppmärksam och så trygg i sig själv av de jag tidigare träffat. Den här känns så pålitilig och det är svartsjuka Sarah som säger det, ja. Men är jag redo för något? Jag vill ju verkligen inte lägga över personal issues på en underbar människa. Man måste älska sig själv innan man ger sig in i något seriöst. Jag vill inte förstöra det precis som jag förstört en del vänskap på sistone. Förhoppningsvis har man vänner och nära som förstår att människor inte alltid kan vara på topp och att man beter sig på ett visst sätt oavsett om man vill eller inte. Äkta vänner framhävs i ens sämre dagar. Och de falska vännerna föruttnar bort för de vill jag inte ha, gud så ledsamt det har blivit! But that’s the best thing to do; turn your back before they will.. it’s just a matter of time until they hurt you. And you can’t change it or them. Go on!
Jag brukar prata med en otroligt snäll man som heter Daniel, han är det jag behöver för att kunna inse att jag är bra i en tid då tjejer tryckt ner en med dolda budskap och kommentarer. Ibland känns det så skönt att ha riktiga och säkra killar att byta ord med. Det finns inget annat än sanning i det de säger. De ger responsen som jag kan lita på. Guld till er underbara män!
Jag måste avsluta med Viktors citat som jag vill ha i åtanke just för i sommar (fastän det är lite ironiskt)… ”Bättre överviktig än skitviktig”.
Inga kommentarer än
Inga kommentarer ännu.
Kommentarer RSS TrackBack Identifier URI
Kommentera
