It’ll be my day…
Cause I’m not too far from breaking down!
All I’ve got are screams inside
But somehow they come out in a smile
Om ordet Varför inte fanns, vore mitt liv en framgång. Jag tar den långa vägen hem. Jag vill inte vara tyst längre, jag kan inte, jag vill få skrika rakt ut! Kanske vore det lättare att ta det. Vad vore livet utan vissa människor? JAG ÄLSKAR FOLKET RUNT MIG! Ni är mina änglar. Ni är värda så otroligt mycket. Ni har räddat ett liv. Ni har en kvalitet som inget kan ta. Tankarna och känslorna hinner alltid någon dag ifatt en och jag kan kanske komma att behöva acceptera det. Jag kommer inte kunna släppa grubbel utan rimliga avslut. Utan sanningar. Det blir inte som man vill och enligt bilder man skapat i sin fantasi, kanske är den för långtgående. Jag uppskattar människor som tar hand om varandra och inser att det inte är värt att förlora något så viktigt som kärlek i sin omgivning. Jag är så tacksam för att jag funnit några guldklimpar. Jag är rädd för att förlora er…
I wonder if I’ll always feel this way
Inga kommentarer än
Inga kommentarer ännu.
Kommentarer RSS TrackBack Identifier URI
Kommentera
